Tack för era snälla ord efter mitt senaste inlägg!

Ni är alla så värdefulla för mig. Känner inte många av er på riktigt, ändå gör ni sån skillnad. Vi bloggare stöttar varandra mer än någon kan tro. Varma omtänksamma kommentarer betyder så mycket. Man kan skriva vad man vill och ni finns alltid där. Min vecka har inte varit så bra som ni kanske förstått. Eller det har varit ganska dåligt länge på flera olika plan men nu har jag ventilerat detta på flera olika plan och det känns bättre. Har haft mycket runt omkring mig länge och nu har även jag nått en gräns. Orkar inte mer. Ibland måste även den starkaste länken bli svag. Jag är en av dem som ofta står pall utan att klaga. Lever liksom alltid med teorin att allt ska lösa sig. Tar ALLTID på mig för mycket och blir besviken om jag inte klarar allt det jag vill. Men nu har bägaren runnit över. Kännde mig helt utarbetad på alla plan i slutet av arbetsveckan. Både privat och arbetsmässigt. Men nu tror jag att flera har fattat läget och att det inte kan fortsätta så här. Övervägde för första gången någonsin att sjukskriva mig i torsdags. Jag som aldrig haft en sjukdag. Förstår ni då är det alvarligt! Igår kom jag hem och gick och la mig och vaknade upp idag vid 7. Utarbetad, ja förmodligen. Men nu utvilad och med nya krafter och gott hopp!

Tack igen för era tankar!