Utvecklingsamtal och tråkiga nyheter...

Idag har jag varit på mitt första utvecklingssamtal i skolan, känndes lite konstigt att sitta och prata om bellla när hon sat med. men det var ett jätte bra uplägg och Bella var delaktig i hela samtalet och alla frågor ställdes till henne, hon ledde samtalet liksom, mäktig känsla! På min skoltid hade man inte sådana "kvartsamtal"

Tänk att mina lilla gumma är så stor att hon ska börja ettan efter sommaren, fick mycket beröm av fröken Bella kommer att bli en riktig duktig liten etta enligt henne, hon är skötsam och visar stort intresse för att lära! I hennes IUP kommer målet att vara att våga tala högt och tydligt inför alla, min lilla tjej är ganska blyg i sådana situationer enligt fröken, här hemma härjar hon hej vilt så jag får det inte riktigt att gå ihop, målet skulle vara att vi skulle träna och puscha henne även i hemmet, men där anser jag att hon behöver dämpas... Tänk att barn kan vara så olika beroende på situation! Vet ju att det verkligen är så, hur ofta har jag inte sagt en sak till föräldrarna under utvecklingssamtal och de har hävdat att det är precis tvärtom hemma :-)

Idag fick jag en tråkig nyhet, min mamma kommer troligtvi atta få en diagnos på en nevrosjukdom. Hon har under flera år lidit efter en knäoperation, hon har domningar i foten och benet under knät och har efter operationen inte kunnat gå så långa sträckor utan att ha otrolig smärta i knät under flera dagar efteråt. Läkare har skickat henne hit och dit, en nevrolg har hon haft remiss till men läkaren drog tillbaka det då han inte ansök det nödvänligt, detta var för ca 1 år sedan och så idag konstateras att det var dit hon skulle kommit för länge sedan ! Man blir så arg, hon har fåll lida i minst ett eller kanske två år i onödan, nu sk ahon i alla fall i väg oh göra en stor utrednig på länets störtsa sjukhus. Under dagens tester konstatarades att et inte bara är benen som är drabbade utan även fingrar och händer...Stackars min lilla älskade mamma!!!