Man tackar!

Kul att så många kommenterat mitt senaste inlägg och tack till er som idag kramat om mig personligen! Ett speciellt tack även till Jenny som gratulerade mig på sin blogg!

Detta är stort! Vill berätta att detta är ett mycket välplanerat litet tillskott till familjen. Tankarna och diskussionerna kring denna lilla tre startade redan 2004 när vår senaste dotter föddes. Planen kring om ett tredje barn har alltså funnits länge. Vi hade tänkt oss ca 6 år mellan äldsta och yngsta men så kom en massa andra saker och olyckor emellan som gjorde att tiden inte känndes rätt. Många har vetat att vi hade dessa planer och många har frågat om det inte var dags snart. Vi har svarat "inte just nu". Men så i april bestämde vi oss. Nu eller aldrig. Men vi berättade inte om våra planer för någon och när någon frågade svarad vi som tidigare. Varför då? Jo, vi ville inte få frågan och känna pressen. Detta för att det för att vi av erfarenhet visste att det kan ta tid. Men det gick fortare än vi kunde tro och nu sitter jag här och har snart gått 14 fulla veckor!!

Lovar att detta inte ska förvandlas till en gravidblogg men samtidigt är det svårt att inte vidröra ämnet här för detta är som jag skrev STORT och det är en del av mitt liv och det är ju det ni följer här hos mig!