Idag skulle jag ha provat att gå i tvåan. Dottern skulle testa en dag i skolan men icke sa nicke. Hon vaknade upp förkyld med halsont och huvudvärk eftersom hon redan är ynklig med gipset och allt så valde vi att stanna hemma. I vanliga fall hade jag nog skickat iväg henne men nu kände jag att det bara skulle bli jobbigt att försöka motivera henne i skolan. Vi får ta nya tag nästa vecka. Vi är ju sjukskrivna tills på onsdag så vi hinner. Det svåra är att agera fröken här hemma. Dottern har inget tålamod alls och ger upp direkt. Men det är en sak att vara mamma och en annan att vara riktig fröken, tror mig jag vet. Iskolan visas inte denna sida. Känns jobbigt att just min dotter ska drabbas av all denna otur hon hade vekligenn behövt vara i skolan och inte vara skadad och sjuk. Hon är/var så motiverad nu när skolan började igen! Eftersom hon haft lite svårigheter så hade jag verkligen inte önskat att det skulle bli så här...
Imorgon ska jag tillbaks till jobbet igen, känns lite segt men det kommer nog bli skönt att koma hemifrån lite igen, saknar det sociala i att komma till jobbet. Men då jag själv inte mått så bra under den senaste veckan så har jag faktiskt trivs ganska bra med hemma livet. Har haft huvudvärk från och till i en vecka. Kan bero på stress/oro och en massa annat...Känner mig tung i huvudet...Beror förmodligen också på att jag har någon förkylning som sitter fast i kroppen och inte riktigt vill bryta ut...
Stackars! Tycker du borde vila upp dej nu!! krya på dej!!!
SvaraRaderaHoppas ni blir bättre båda två snart! :-)
SvaraRaderaDen här kommentaren har tagits bort av skribenten.
SvaraRaderaStackare, vilken otur!
SvaraRaderaHoppas ni båda piggar på er snart!
Kramar
Inte alls roligt att vara sjuk. Krya på er.
SvaraRaderaKram
Men du... hur mår du själv nu då, med huvet och allt? Ska du verkligen komma imorgon? Jag vill gärna ha dig där, men inte på bekostnad av din hälsa... =)
SvaraRaderaJa, man kan inte vara pedagog till sina egna barn, det är ett som är sant!
SvaraRaderaKrya på er!
Ja det är inte lätt att va läxfröken, jag och sonen far i luven på varandra var o varannan dag om just detta. Men så snart fröken Veronika säger något nickar han instämmande o är ett A-barn. TAck för den televerket!
SvaraRaderaHoppas du kryar på dig och att dottern snart är på benen igen
kram