...åker vi till mötet, så rädd att jag knappt vågar. Kanske borde göra som dottern säger, hålla för öronen och be dem upp repa beskedet till jag blir 100 år, medan öronen fortfarande är förhållna! Men det går ju inte för om beskedet är bra vill vi ju höra det gång på gång på gång...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar