tisdag 3 september 2013

Veckovild och en sanning!

Hummm.... min hjärna har stått på onsdag hela dagen. Flera gånger har jag kört på onsdag. Att man kan lura sig själv så. Blir ofta så här när man vet att "veckan är kort "tycker jag. Bara att inse att onsdag är imorgon så det är en dag till att jobba innan två studiedagar fyllda av utveckling infinner sig.

Gillar dagar då man får tid att diskutera och komma fram till hur man ska jobba för att uppnå målen man har. Tyvärr är det alldeles för lite av denna vara i förskolan. Planeringstiden är knapp- har du en timma i veckan och dessutom lyckas ta ut den får du vara glad. Sätt detta i relation till att kraven i styrdokumenten och lagarna är många....

I förskolan gör vi inte saker "för saken skull" utan allt har ett syfte och ett mål och det vi gör ska ha en tydlig koppling till läroplanen. Detta är det många som inte förstår. Verkar ju som ett enkelt jobb som vem som helst kan ha- "passa lite barn och leka hela dagarna"- nej vänner så är det inte riktigt. Massor av barn, lite personal, stora krav och lite tid - det är sanningen. Barn som kommer när förskolan öppnar och går när den stänger, barn som aldrig är eller får vara sjuka, barn som alltid är på förskolan 5 dagar i veckan 52 dagar om året, barn utan ledighet/semester. Pedagoger som ska täcka upp långa och många timmar och dessutom året runt. När andra planerar vad de ska göra under semester veckorna har vi i förskolan inte ens fått klar tecken när vi kan vara lediga eller om vi ens kan få den ledighet vi önskat.  Förskolan har nått en gräns och förskolorna är sällan anpassade till det barnantal och tryck som idag råder. Ändå älskar jag mitt jobb precis som det är. Att mötas av en massa härliga ungar som skriker ett namn när man kommer och som sedan kastar sig i ens armar av glädje- det medför att man inte kan bli annat än glad!  Att själv styra över sin dag och att hela tiden lyssna in barnens behov och intressen kräver en stor flexibilitet, inte en dag blir den andra lik och det du planerat att göra kanske får läggas åt sidan till en annan stund men oftast blir dagarna  bättre än man kan tänka sig. Mycket skulle kunna bli bättre och mycket skulle behöva förändras och det hymlar jag inte med.


1 kommentar:

  1. Nu kommer fröken petnoga igen... VECKOVILL... hehe. Tycker dock att ni som jobbar i förskolan gör ett helt förbannat bra jobb. Min syrra jobbar/jobbade där. Hon tar tagit tjänstledigt ett halvår nu för att ta hand om deras handikappade son, helt rätt beslut tycker jag. Hon var nära att gå in i väggen. Kram på dig!

    SvaraRadera