Det går inte bra nu. Har fallit i fallgropen. Äter en massa onyttigheter men oj vad det är gott. Måste skärpa mig nu. Sommarens brister sitter liksom kvar. En, två veckor går bra och så faller jag. Var är motivationen? Varför gör jag så här. Mår ju bara dåligt själv och seriöst är det värt det? Nej, inte alls men lika f-n r det gudomligt gott. Kan igen avskaffa frestelsen????????????????

Då var man igång igen!

Måndag och arbete. Nu är det slut på vabbandet för denna gång, på onsdag följer maken med dottern tilll skolan och på torsdag är det dags för henne att vara själv. Hoppas att allt ska fungera bra. Idag har vi haft hjälp av min mamma och hon hjälper till imorgon också. Maken börjar 14 och jag slutar runt 16 så hon rycker in ett par timmar i glappet. Hon har ju en liten bit hit kan man säga, 12 mil, så hon kom idag vid 13 och stannar till torsdag. Hon ska passa på att shoppa på onsdag och gå på marknad med en gammal vän på torsdag. Så denna vecka ska lilasyster dela säng med oss. Men hon sover så lungt och fint att man inte ens märker av henne så det blir bara mysigt. Två vuxna ett barn och en hund, kan väl säga att det är fullt i sängen. Lagom tills mamma åker hem ska pappa komma hit och hälsa på. Besöken och övernattningarna duggar tätt när man har ett skadat barn :-)
Just nu ser maken på tv med mamma, jag ligger brevid den sovande lilla dotter och skriver. Kan väl tala om att min lilla hemlighet är avklarad jag har formulerat klart och skickat iväg. Orkade inte fundera till onsdag så ett klick och så var det iväg och ingen återvändå finns. Skönt nu slipper jag lägga energi på detta. Har tagit tillräckligt tankearbete sedan i fredags. Det får bära eller brista. Förmodligen brista, men vad då jag har ju i alla falll försökt?! Berättar mer om detta snrt, lovar!
Ska sova nu, ska bara läsa lite först. Läser "Storlek 37 "av D. Rundberg. Började igår. Har precis avslutat Kajsa Ingemarssons bok "Inte ennklare än så". Gillar verkligen hennes böcker, lättsamma men med en bakomliggande tanke liksom. Känner att de är verkliga på något sätt. De kunde handla om mig. Har någon läs hennes senaste bok? Är sugen på den. Har gillat alla hennes böcker med undantag av "Den ryske lille vännen." Den boken har jag bara börjat på, tyckte inte alls om den , var inte alls som de andra. Nej nu får det vara färdig svammlat annars vet man aldrig vart detta inlägg tar vägen eller slutar...

Natti natti hörs imorgon!

Fy vad tråkigt, samma typ av blinkies idag också, men jag har ide torka och visst är det väl en glad söndag?! Har inte gjort många knop idag. Har mest tagit det lungt. Varit iväg en sväng och kollat på rosor. Ska plantera några nya buskar på "nya" baksidan. Det är en djungel av rosor kan jag lova. Men nästa helg kanske vi kan gräva ner nåt... Fundrer på detta med att marknadsföra sig själv. Det är inte lätt. Svårt det där. Särskilt när man inte har skriftens gåva. Ska man behöva bli lidande för det? Satt en stund igår och knåpa lite på min lilla hemlighet men jag vet inte... Måndag snart igen. Ska jobba på alvar nu igen. Måste bli så. Inga mer olyckor hår tack, det räcker med klippkort på ortopeden. Har fått tid för den planerade avgipsningen nästa torsdag, 16:e får väl se om det blir så. Jag är skeptisk kan jag säga. Är det verkligen så att man ska kunna använda ett brutet ben så fort. En läkningstid på tre veckor...Hummmm armen tog 6 veckor och så två-tre månaders stillsamhet, benet ska man ju liksom gå på och med varje dag...Någon som kan förklara hur detta ska kunna gå så fort? Iveckan kommer min mamma att bo hos oss ett par dagar. Hon ska hjälpa till lite med barnen så både maken och jag kan jobba. Nu är det dags för söndagsfamiljemys. Kanske ett spel eller en film eller blir det till att knåpa vidare på min marknadsföring?

Underbara dag

Graphics for Saturday CommentsÄnnu en härlig dag går mot sitt slut. Ska försöka vara lite duktig nu och ta en långpromenad innan kvällen och bänkningen i tv-soffan.Blev inte riktigt som jag tänk igår. Vi fick besök. Svärmor kom för att stanna över natten. Ville träffa sitt skadade barnbarn och vem kan neka? Dottern älskar farmor mer än allt annat och den glädjen vill man inte från ta någon. Trots att jag inte kännde mig hundra på topp så blev det en trevlig kväll och en trevlig dag idag. Vi har gått en promenad, bakat en äpplekaka, varit och handlat, lagat mat och haft det trevligt tillsammans. Nu har hon just åkt och jag hamnade vid datorn , skadade dottern sitter brevid och spelar på sitt ds, lilla dottern ser på e-carly på tv och maken sitter framför sin dator en riktigt skön slapp avslutning på dagen kan man säga.Dottern har köpt ett Nintendo DS för en del av sina pengar hon fått för sveda och värk. Hon har aldrig visat intresse för datorer eller tv-spel men nu har hon blivit som besatt har spelat hela dagen. hon handlade ett spel på tradera med 10 tillhörande orginalspel så hon har lite att ta sig igenom om man säger så. HOn har alltid tyckt kusinen varit träkig som jämt spelar men nu finns risken att hon blir likadan själv...

En kort arbetsvecka detta. En dag. Känndes skönt att komma iväg även om huvudet känn tungt nu. Vet inte vad det är för fel men min huvudvärk verkar ha kommit för att stanna. Kommer och går under dagarna. Har googlat lite. Man ska tydligen kolla upp det på en vårdcentral om det in ger med sig på en vecka. Får väl ta tag i det nästa vecka. Hinner inte med mig själv nu. En bra dag på jobbet idag iaf. Fick höra om ett spännande erbjudande som jag inte kan låta rinna mellan fingrarna...Måste verkligen fundera och formulera mig nu. Kan väl avslöja att det handlar om en utbildning som jag kan söka.Berättar mer när jag funderat klart..men det är spännande iaf. Underbara fredag idag. Ska ha en skön helg med familjen. Hopppas på en avslappnad kväll med en massa gott. Gärna en bra film. Gärna en som hela familjen kan se tillsammans. Någon som har ett förslag?

Dagen blev inte som vi tänkt!

Idag skulle jag ha provat att gå i tvåan. Dottern skulle testa en dag i skolan men icke sa nicke. Hon vaknade upp förkyld med halsont och huvudvärk eftersom hon redan är ynklig med gipset och allt så valde vi att stanna hemma. I vanliga fall hade jag nog skickat iväg henne men nu kände jag att det bara skulle bli jobbigt att försöka motivera henne i skolan. Vi får ta nya tag nästa vecka. Vi är ju sjukskrivna tills på onsdag så vi hinner. Det svåra är att agera fröken här hemma. Dottern har inget tålamod alls och ger upp direkt. Men det är en sak att vara mamma och en annan att vara riktig fröken, tror mig jag vet. Iskolan visas inte denna sida. Känns jobbigt att just min dotter ska drabbas av all denna otur hon hade vekligenn behövt vara i skolan och inte vara skadad och sjuk. Hon är/var så motiverad nu när skolan började igen! Eftersom hon haft lite svårigheter så hade jag verkligen inte önskat att det skulle bli så här...

Imorgon ska jag tillbaks till jobbet igen, känns lite segt men det kommer nog bli skönt att koma hemifrån lite igen, saknar det sociala i att komma till jobbet. Men då jag själv inte mått så bra under den senaste veckan så har jag faktiskt trivs ganska bra med hemma livet. Har haft huvudvärk från och till i en vecka. Kan bero på stress/oro och en massa annat...Känner mig tung i huvudet...Beror förmodligen också på att jag har någon förkylning som sitter fast i kroppen och inte riktigt vill bryta ut...

Jag är en stolt familjebloggare!

Ja, detta ämne är i ropet just nu. Huvida mammor och pappor bloggar hejvilt om sina barn. Både Chrissan och Ketchupmamman skriver idag om detta ämne i sina bloggar och nu känner jag mig också sugen på attt vidröra ämnet och ge er min syn på detta.

Jag bloggar om mitt liv och mina barn är en stor del av mitt liv och självklart handlar mina inlägg ofta om barnen. Barnen är tillfrågade när det gäller bildpublicering. Nu förstår ju jag att de inte vet vad det är de ger sin tillåtelse till. Men jag visar inte bilder som kränker dem. Jag vissar bilder som de vill förmedla till dem de känner och för de som är intresserade att ta del av dem. Om jag skulle vilja göra detta mer anonymt skulle jag lösenordskydda min blogg. Jag namnger inte mina barn av anledningen att det känns orelevant. Jag berättar om min vardag och mitt liv, om mina funderingar, irrittioner och glädjeämnen. Jag anser att man måste veta vad man har för syfte med det man bloggar om. I min värld är det så att jag bloggar för att själv kunna gå tillbaka och minnas, en sorts cyberdagbok. Då kan du väl skriva för dig själv kanske många tänker, men svaret är nej. Jag vill att andra ska få ta del av mitt liv och mina erfarenheter. Många kanske kan känna igen sig och känna sig mindre ensamma. Många kanske kan få tips och ideer genom det jag upplevt och lärt. För mig är det skönt att skriva av mig kring sådant som hänt, mina läsares komentarer hjälper mig framåt och får mig att må bra. Jag känner mig bekräftad och får stöd i det som tynger mig. Bloggen är viktig för mig. Min familj är viktig för mig det är för dem jag lever!

Vad har ni för åsikter kring detta? Förstör vi våra barn genom att skriva om dem?